Del fyra – Uppföljning: Fem saker som gått snett med skolorna i Kumla

Del fyra – Uppföljning: Fem saker som gått snett med skolorna i Kumla

Nummer två på min lista över saker som gått snett med Kumlas skolor är Uppföljning.

Definition av uppföljning
Uppföljning är en kontinuerlig bedömning av en insats utveckling. Det är en intern process som leds av ansvariga inom insatsen. Systemet för uppföljning integreras i det dagliga arbetet.

Citatet kommer från Metoder.nu och hela den sidan är väl värd att läsa för alla som arbetar med uppföljning och utvärdering.

”Under flera år har det funnits elever i Kumlas kommunala skolor som inte uppnår målen för utbildningen. Kunskapsresultaten varierar dessutom mycket mellan skolorna, och även inom en och samma skola. Ändå följer ansvariga för skolan inte upp och analyserar resultaten i tillräcklig grad på kommunnivå.” Det här citatet är från skolinspektionen, jag har använt det förr. Det jag vill åt här är den sista meningen.


bilden är från Skolverket

Hur ser det ut?
Vi gör massor med uppföljningar i Kumla. En del av dem finns att läsa här. Vi är också med i flera sammanhang där man jämför kommuner med varandra, exempelvis KKik Kommuners Kvalitet i Korthet. KKiK samlar mängder av värdefull information. Man kan exempelvis utläsa hur många barn per personal vi hade i förskolan 2011 (5,4 vilket placerar oss över medelvärdet), att ett barn i förskolan kostar 109 572 kronor vilket är en bit under medelvärdet på 114546, att i förhållande till andra kommuner når 86,5% av våra elever minst godkänt i matte, svenska och engelska (Arvidsjaur är bäst med 100% och Orsa i botten 73,5%). Vår kostnad per betygspoäng är låg, vi är under medel när det kommer till andelen elever som fullföljer gymnasiet (77%), Kort sagt, det finns otroligt mycket information att hämta här. Läs gärna själv, de flesta områden finns med, absolut inte bara skola. Rapporten kan du läsa här.
Lärarförbundet har sin redovisning av Bästa skolkommun där Kumla placerat sig på en föga hedrande 232 plats förra året vilket ändå är ett bättre resultat än 2010 års placering som nummer 276 av Sveriges 290 kommuner.

Vi har betygsstatistik, kvalitetsredovisningar, enkäter, medarbetarsamtal, utvecklingssamtal… Det finns egentligen hur mycket som helst att hämta om man vill veta hur det står till med skolan i Kumla.

Vad är problemet?
Problemet är att resultaten inte analyseras. Tjänstemännen kommer in på nämnden – kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott eller vad det nu kan vara – och gör en dragning av vad man fått fram. Efter det brukar det bli ett ”vi tackar för informationen – kan vi lägga den till handlingarna?” vilket i princip undantagslöst besvaras med ett ja. Att lägga något till handlingarna betyder i praktiken att man har hört vad som sagts och nu går vi vidare.

Vad som saknas är en utvärdering av uppföljningarna. Vad gör man med all information? Hur använder man den?
Alla undersökningar i världen hjälper inte den som inte tar till sig svaren och jobbar med dem.

Om man tittar på alla siffror för Bästa Skolkommun 2011 – här är Örebro län, det går också att titta på alla kommuner – så ser vi att vissa siffror är bättre än andra för Kumlas del. Frågan man måste ställa är Varför? samt Hur hänger det ihop? och inte minst Vad kan vi dra för slutsatser av det? Slutligen kommer Vad blir nästa steg?
Just Bästa skolkommun har fått en hel del kritik och jag kan hålla med om mycket av den. Även här gäller det givetvis att förhålla sig kritisk och ställa frågor kring resultaten – precis som alltid annars. Lärarförbundets ranking kan man dessutom jämföra med Skolvärldens. Här ligger Kumla på plats 238 år 2011, alltså snarlikt Lärarförbundets lista. Å andra sidan – 2010 var Kumlas placering på Skolvärldens ranking plats 188, ett bättre resultat än 2011. Här skiljer sig alltså de två åt och återigen måste man fråga Varför? Vad är det som skiljer? Varför går det sämre mellan åren på den ena listan och bättre på den andra?

Om man inte analyserar information kan man lika gärna låta bli att samla in den. En läkare kan ta tusen blodprov men om inget av dem går iväg till labb är det bara ett slöseri med tid. Om labbets resultat sedan inte processas och leder till en handling – medicin, operation eller vad det nu kan vara – är det precis lika meningslöst.

Vi får in data som säger att det fungerar bra – till och med väldigt bra – inom vissa områden. Fundera påVarför och Vad kan vi lära av detta? Hur tar vi de goda resultaten och sprider dem? Vi pratar ofta om det men vi gör ingenting. Vi har skolor i Kumla som får väldigt goda resultat – hur jobbar de? Vad är det som gör att det fungerar så bra där? Det behöver inte vara betyg, det kan lika gärna handla om att man har en fungerande samverkan med föräldrarna, många som kommer på föräldraforum eller en hög trivsel på skolan.

Idag skriver ledande socialdemokrater i Kumla på NA debatt. I skrivande stund finns artikeln inte på nätet men jag ska lägga upp en länk så snart den kommer. Där tar de bland annat upp att att det citat: skrivits mycket om om lärares arbetssituation och all dokumentation som ska göras, och det är ingenting vi lokalt kan påverka för att minska. Det är staten som förtydligat och ökat det, men vi försöker underlätta det genom att ge alla lärare ”egna” datorer. Det för att de på ett enklast möjliga sätt ska kunna sköta dokumentationen över eleverna, men även för att förbereda och genomföra sina lektioner. slut citat. Något rörigt skrivet men som jag förstår det vet man att lärarn har mycket pappersjobb, man menar att det inte går att påverka och man underlättar genom att köpa in datorer.
Datorerna är jättebra – det kommer verkligen att underlätta på många sätt och är dessutom något som borde vara lika självklart som papper och penna. Vad gäller dokumentationen så är det onekligen mycket som ska skrivas och fyllas i och lämnas in. Om man ser ett syfte med att göra detta blir det ofta mycket lättare att göra det men idag bli väldigt många dokument hyllvärmare.
Tidigare hade vi kvalitetsredovisningar för alla skolor, ett dokument som rektorerna med olika resultat satte samman. Nu har vi ett annat system och jag hoppas innerligt att det kommer bli annorlunda. Jag har nämligen full förståelse för att det gamla kändes som onödigt arbete för rektorerna då det sällan ledde någonstans. Återigen – samla in informationen och gör något av den!

Vad kan vi göra?
Vi har en målstyrd skola och vi sätter upp kommunmål. I årsredovisningen för 2011 var det fullt av röda ”pluttar” på skolans sidor – se sidan 8 och framåt. Vad betyder de röda pluttarna? Vad innebär de gröna? Vad behöver göras? Vi måste prata mer om de röda och gröna pluttarna, inte bara under det fullmäktigesammanträdet utan under hela året. Vi behöver också fundera på varför vi sätter de mål vi gör och vad målet i sig innebär för verksamheten.

Vi hade ett par dagar med förvaltningen, rektorerna, gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden ute i Åsa förra året. Det var en väldigt bra start men sedan hände inget mer. Jag hade velat se en fortsättning på de dagarna där nämnderna och tjänstemännen tillsammans skulle sitta för att prata om verksamheten.

Vi behöver också få till systematisk uppföljning av de data som vi begär in och vi behöver få till en lika systematisk modell för analys, utvärdering och återkoppling. Vi kan inte bara konstatera att endast 66% av alla killar i nian nått målen i alla ämnen – vi måste fundera på varför. Där räcker det heller inte med att sitta och tycka och tänka utan det handlar om att analysera, plocka isär, jämföra och utgå från vedertagen forskning och erfarenhet.


Bilden är från Nationellt Centrum för Matematikutveckling

Även om det mesta av dokumentationskraven i skolan kommer utifrån så kan Kumla kommun välja att använda det material som finns. Vi är också med i flera genomlysningar så som KKiK och det finns ingen mening med att samla in data bara för att kunna kryssa i en ruta ”nu har vi gjort detta”.
Analysera mera!

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmail